Tuesday, 9 November 2010

Nu ar det verklighet – jag ar tant!


Mina dagar som okront dansdrottning, mimandes till Motley Crue i for kort kjol och tung make up – ar over.

Efter ett samtal igar med min kara aupair kom det fram att hon aldrig hort talas om Duran Duran eller INXS... Duran Duran kom pa tal for att Simon Le bon var pa samma Boond fire (Valborg) som en van till mig...
Jag ar aven snudd pa (valdigt snudd pa) dubbelt sa gammal som var aupair....

En sak till som fatt mig att inse att det gar utfor – ar att det egentligen gar uppfor...
For ca 15 ar sedan gjorde jag en tatuering. Denvalde jag att placera nedanfor byxlinningen/ovanfor skinkan/men under midjan – pa den tiden gick jag stolt omkring i lagt skurna byxor och man kunde inte se den. Tyckte sjalv att det var en enormt smart placering av tatueringen for i bakhuvudet hade jag tanken pa att kroppen, nar man blir aldre, forandras och det mesta aker nerat. Pa detta satt skulle jag alltid kunna dolja tatueringen – om jag nu inte ville visa den... 



15 ar senare sitter tatueringen – inklusive midjan ca 15 cm hogre upp.
Hur faan kommer detta sig???
Min enda slutledning ar att det har med omfang att gora....


Dags att plocka fram Ballykangorna och klippa av haret....

No comments:

Post a Comment